IT-säkerhetshandboken
http://www.susec.sunet.se
susec@sunet.se

3.13 Om riskanalyser - riskhanteringsprocessen

Riskidentifiering

Att identifiera och kartlägga risker som utgör hot mot verksamheten är den första fasen i riskhanterings­arbetet. Risker som har förverkligats i form av skadehändelser och tillbud samt risker som kan drabba verksamheten i framtiden ska listas.

Det är viktigt att ta del av medarbetares kunskap inom respektive område. Kunskap hos alla anställda om de risker som finns i en verksamhet är väsentligt för ett bra riskhanteringsarbete. Ett sätt att öka med­vetenheten om risker och riskhantering är att arbeta med riskinventering och riskanalyser i arbetsmöten.

Riskvärdering

Värdera de identifierade riskerna med avseende på sannolikhet för ett inträffande och konsekvensen av inträffandet.

Utgångspunkterna vid värderingen är

En vanlig nivåskala som används går från 1 till 5, där 1 anger lägsta sannolikhet respektive konsekvens och 5 anger högsta.

Sannolikhetsnivå multiplicerat med konsekvensnivå ger händelsens riskvärde. Ett högt riskvärde ger högre prioritet än ett lågt. Prioritetsbedömningar kan göra det lättare att strukturera och värdera risker.

Riskvärderingen ska leda fram till en översikt över vilka risker som hanteras tillräckligt bra och vilka som behöver hanteras bättre.

Riskhantering (riskbehandling)

När riskerna har identifierats, värderats och prioriterats ska de hanteras genom att

Notera att även riskacceptans att inte göra någonting bedöms som en aktiv åtgärd.

Åtgärdsplaner upprättas och förvaras lokalt på institutionerna. I åtgärdsplaner ska identifierade risker och till dem beslutade och prioriterade åtgärder dokumenteras.

Ingen riskinventering utan åtgärd - även att inte göra någonting (acceptera risken) bedöms i sammanhanget som en åtgärd.

Beslut om åtgärder dokument­eras i åtgärdsplaner.

Uppföljning

Riskanalysen måste regelbundet följas upp och uppdateras.


IT-säkerhetshandboken
http://www.susec.sunet.se